En kärlekssorg
Du bar mig till sagornas värld genom de susande stigarnas färd.
I frostens snötäckta grenars snår du frustade fram ett skrittsamt spår.
Elaka ord kan smärta i ens hjärta,
jag måste dig nu tacka.
Du var min riddare, den tappre beskyddaren i krigets lögn.
I din själ finns ingen begrepp om onska,
det finns endast ett rent ingrepp av en droska i vinternattens bråska.
Beslutet jag har tagit, immunitet jag föredragit.
Kärleken till dig i mitt minne,
det är kännetecken på ett hjältemodigt sinne.
Kommentarer
Trackback
