Liv
Nu är man här igen, en stad som man överlevde, klämde sig vid under ett år. Det känns en aningen obekant att vara här även om jag befinner mig i en lägenhet som doftar som hemma. Min vän har en ny lägenhet sen jag bodde här och det är ett betonggetto, gråa hus som känns som en spökstad. Han har nu begett sig iväg på träning och jag har beslagtagit hans dator för en stund. Ikväll blir det mys framför en film och dricka blåbärsmootie. Jag vill ha kaffe men i detta hushåll finns det endast vatten och te. Nyttig mat och en bannlyst rökare.
Innan jag kom hit har det varit två dygn med endast sex timmar sömn, en hel dags föreläsning och middag med jobbet. Jag behöver sömn.
Jag önskade att jag kunde sluta betrakta mig i dina ögon. Att allt bara var en dröm och att jag nu kunde vakna upp. Idag på vägen hit satt jag och kollade ut mot stugorna som låg längst tågrälsen och funderade på vilka vi skulle vara om vi befann oss i en sådan, ha en bostad tillsammans. Skulle vi tråka ut varandra? Skulle det finnas ömsidig respekt och kärlek? Jag kom på mig själv efter ett tag att detta är fånigt och försöker få tanken att formas från bild till en annan. En bild där man inte betraktar någon än sig själv, man är ensam och starkare än någonsin.
Innan jag kom hit har det varit två dygn med endast sex timmar sömn, en hel dags föreläsning och middag med jobbet. Jag behöver sömn.
Jag önskade att jag kunde sluta betrakta mig i dina ögon. Att allt bara var en dröm och att jag nu kunde vakna upp. Idag på vägen hit satt jag och kollade ut mot stugorna som låg längst tågrälsen och funderade på vilka vi skulle vara om vi befann oss i en sådan, ha en bostad tillsammans. Skulle vi tråka ut varandra? Skulle det finnas ömsidig respekt och kärlek? Jag kom på mig själv efter ett tag att detta är fånigt och försöker få tanken att formas från bild till en annan. En bild där man inte betraktar någon än sig själv, man är ensam och starkare än någonsin.
Kommentarer
Trackback
