där emellan
Det finns saker som man vet hur det kommer att bli. Man vet hur det är. Det är bara så. Man kommer alltid vara någon som vill mer. Men det kvittar, just nu kvittar det. Jag vill bara bli en liten bit hel igen och jag önskade att inga sår fanns på varken dig eller mig.
Detta hus väcker upp minnen, kylan och värmen, flykt från det och till det. Alltid är man någonstans i mitten. Det är en luftgrop, en snyftning som man aldrig verkar bli av med. Det blir en rastlöshet, vi kan även kalla det för ett utanförskap.
Detta hus väcker upp minnen, kylan och värmen, flykt från det och till det. Alltid är man någonstans i mitten. Det är en luftgrop, en snyftning som man aldrig verkar bli av med. Det blir en rastlöshet, vi kan även kalla det för ett utanförskap.
Kommentarer
Postat av: Förgänglig
Snygg bild! Som passar bra till texten. kram!
Trackback
