Aldrig tillräcklig

Det är en katt och råttalek. Hur vi springer efter andra, efter varandra. Det är inte en stilla timme. Inte någon lugn tanke. Jag försöker ändra min uppfattning. Jag försöker vara mer av mig, hos någon annan. Men ändå kan jag aldrig vara tillräcklig. Jag kan inte riktigt nå fram. Det går inte.   


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0