Vi kan låtsas att jag är vaken
Jag har verkligen ingen koll alls. Saknar någon sorts verklighetsuppfattning just nu. Sover bort halva dagen och stressar mig sedan iväg helt utpumpad och trött till läkaren. Men denna gång fick jag inga påhopp utan blev bara informerad att jag har en kraftig allergi mot katter och kvalster. Fick lite tips om städning och att kyla ner sängkläderna i kylen. Det lät mest jobbigt att ägna energi åt dessa dumheter. Ägna en timme av sitt liv att lyssna på hur man ska frysa ner sängkläder...hmm...jag ville hellre stanna kvar i min säng. Och inte gå upp något mer på en väldigt lång tid, utan bara ringa jobbet och säga att man har gått i ide och be om att få vintersömn-ersättning! Skulle behöva få lite mer perspektiv men detta jobb gör en till en sömngångare! Hällde yogurt i kaffet förut istället för mjölk och om en timme ska jag gå ut, ska iväg och träffa en massa sliskiga charmtumörer. Men jag har med mig två starka kvinnor som ska skaka rumpan med mig :-)
En klarhet:
Jag är inte kär. Jag sa det bara i all hast och under en lycklig sekund. Det var inbillning. Det är istället ryggtavla som stör mig, en elitidrottare som är bra på att springa.
Much finer
Gå vidare
Såg fram emot denna dag och jag har kämpat på glatt under arbetstimmarna. Vi fick sluta tidigare pågrund av fotbollen. Och jag hade stämt träff med Ida på Sapla. Men inget blir som man tänkt sig. Där sitter hon och jag ser henne inte först jag suttit där ett tag. Hela jag förändras och vill bara springa därifrån. Hon kom fram till mig men ställde sig på andra sidan bordet och är kallare än någonsin och jag fryser, det drog bara in ännu mer kyla. Stackars Ida, men jag blev förbytt med Sophia så jag kunde gå hem och samla min tankar och här är jag nu. Jag vill inget hellre än att sluta bry mig om hennes existens och närvaro när hon beter sig så kallt mot mig. Jag vill kunna fortsätta andas och inte stanna upp när jag är med mina vänner. Nu börjar Bones :-)
